Fakta

Havregrynsfakta


På Wikipedia, den fria encyklopedin med denna länk: http://sv.wikipedia.org/wiki/Havregryn
står följande att läsa:

Havregryn

Havregryn, görs av kärnan i havre. Havre har, liksom många andra spannmål, ett hårt skal (kli) som inte kan digereras, varför det oftast tas bort innan tillagning. Havrekärnan ångas och valsas till gryn. Vissa havregrynssorter har delar av kliet kvar, och anses genom detta behålla ett högre järninnehåll. Havregryn är en ingrediens i havregrynsgröt, müsli och olika bakverk, exempelvis matbröd och chokladbollar. Havregryn kan också säljas pulvriserade för användning till välling.
Näringsinnehåll [redigera]
Havre innehåller mycket tiamin, järn och fiber. Havrekli innehåller fibersorten betaglukan, som förutom att sänka kolesterolhalten hjälper till att stabilisera blodsockernivån samt kan hjälpa immunförsvaret mot bakterieinfektioner. Havre är även den enda källan till vissa antioxidanter som kallas avenantramider. Dessa tros ha egenskaper som kan skydda kroppen från åderförkalkning. Tabell 1 visar energi- och näringsinnehåll i havregryn.

 

Tabell 1: Havregryn ångpreparerat 100g:

Ämne Mängd Ämne Mängd
Energi (kJ) 1544,2 Energi (kcal) 369,1
Vatten (g) 10,2 Aska (g) 1,9
Protein (g) 13,3 Fett (g) 7
Kolhydrater (g) 62,3 Askorbinsyra (mg) 0
Kalcium (mg) 56 Järn (mg) 5,3
Na2+ (mg) 2 Fibrer (g) 10



Om man läser i Svensk Uppslagsbok (1949 års utgåva) så kan man under uppslagsordet havre läsa:
”Av havrekärnorna tillverkas havregryn och havremjöl , vilka användas i hushållet till gröt,soppor, bakverk (flatbröd)m.m.”

I Nationalencyklopedin har havregryn en egen artikel som jag återger här:

”Havregryn, sorterade havrekärnor som ångprepareras för ökad lagringsduglighet och svällningsförmåga, varefter de valsas ut till flingor. Havregryn används till gröt och frukostcerealier.”

Havregrynet kommer alltså från havre (Avena Sativa på latin) och havre finns i en hel del varianter. Dess betydelse som foder, framförallt till hästar, gjorde att odlingen och den svenska exporten av havre var mycket stor under 1800-talet.

På Recepthjälpen kan man också läsa om havregryn.
http://www.recepthjalpen.se/havregryn.html

skotskagryn
Havregryn på ett antal språk

Oloa
kerc’h
havregryn
oats
grioj de aveno
kaerahelbed
kauraryynit
flocons d’avoine
coirce
gandum
hafragrjón
fiocchi d’avena
grana avenacea
auzu parslas
platki owsiane
aveia
džovjá
ob?Ha? Kpy?á1
pahuljice od zobi
granos de avena
Haferflocken
zabpehely
ceirch
agergryne
baskiska
bretonska
danska
engelska
esperanto
estniska
finska
franska
gäliska (skotsk)
indonesiska
isländska
italienska
latin
lettiska
polska
portugisiska
romanes (lettisk)
ryska
serbokroatiska
spanska
tyska
ungerska
walesiska
älvdalska


Översättningarna är skrivna med hjälp av min bror Martin. Som den vetenskapsman han är så har skickat med en brasklapp att jag borde kanske kolla upp några av språken. Men det låter jag hemsidans läsare göra. Meddela nya språk och eventuella rättelser på info(at)havregryn.se

Det har Cissi E gjort den 5 oktober. Tack Cissi.

Romanska språk
Avena (latin), avoine (franska), avena (spanska) 
Nordiska språk
Almindelig havre (danska), havre (norska), akurhafrar (isländska), peltokaura, kaura (finska) 
Asiatiska språk
Yen-mai (mandarin = kinesiska) 
Andra språk
Bromos (havre), Saat-Hafer (tyska)

Konsumtion

Enligt Jorbruksverkets statistik så konsumerades 46,6 tusen ton "gryn och mjöl av havre och korn mm" under 2006. Och glädjande nog är det hög siffra jämfört med tidigare. Du som vill ha mer statistik kan kolla Jordbruksverkets hemsida:
http://www.jordbruksverket.se